Tiden på semestern bara rinner iväg. Plötsligt är det torsdag och hemresan till Stockholm börjar närma sig. Men försöker bara vara här och nu och bara njuta. Men jag måste erkänna att jag saknar Stockholm och min lilla oas på Lidingö. Mitt kärleksnäste.
Trots trötta ben sedan gårdagens besök på CF i Växjö blev det ändå 6.5 km löptur i 4.45 tempo på morgonen tillsammans med mamma som snällt cyklade med. Det var hårt pannben från start till mål. Som sagt det gäller bara att bestämma sig och aldrig ge sig. Precis som starka Malin. Aldrig ge upp....
Därefter blev det 8 korta, snabba backintervaller tillsammans med älsklingen. Precis som sin matte gillar kort och intensivt, framför uthållighet och längre sträcker. Så sammanfattningsvis ett riktigt bra träningspass denna torsdagsmorgon i slutet av juni. Lite av allt både uthållighet, snabbhet och lite extra styrka för benen i backen. De bästa av alla världar. Hårt, tufft och som vanligt mycket kärlek!