Äntligen har starka Malin vågat sätta ned foten och vågat säga nej. Och det tillhör inte vanligheterna. Har svårt att säga nej och lyssna på vad jag själv vill och istället bara tänkt på hur andra tänker och känner. Men igår hände det. Och fy fasen vad det kändes bra.
Igår morse blev det ett svettigt och tufft transformers klass som fick inleda starka Malins dag. Oroliga fjärilar innan men med hjälp av träningens hjälp kunde tankarna släppas och istället bara Kötta på. Härligt värre.
Och imorse blev det ett tidigt cykelintervall 45 på sats zenit med bästa Therese. Underbar person och i instruktör. Sådan växer inte träd. Som vanligt riktigt jobbigt, men välbehövt. Avslutade med 20 min bålträning. Tuff och svettig start på onsdagen som gör resten av dagen enklare.