Det kryper i kroppen. Känslan av att få dela med sig av mitt så kallade liv är obeskrivlig. Jag är inte normal. Men det är ingen annan heller. Nu när jag vet mer om orsaker till de konsekvenser som varit i alla dessa år har jag mer och mer börjat acceptera mig själv och fått en helt annan förståelse. Kommer inom kort dela med sig mer om mig själv i ett annat forum med fokus på mina diagnoser som gjort mig till den jag varit, är och kommer bli.