Min diagnos gör mig både tokig och tacksam. Visa dagar är ja kung. Andra känns som de lika gärna kunnat vara..... samtidigt är jag tacksam för att jag vet orsaken och har börjat acceptera mig själv. Jag är stolt över min diagnos. Jag är unik!

Idag var en bra dag. Skulle kört löpning. Den har verkligen kommit i skymundan den här veckan. Å andra sidan har inte kroppen känts hundra för att springa. Så glad att jag lyssnat på kroppens signaler. Bättre tänka långsiktigt och sedan kunna köra, än att inte kunna springa på flera månader. Blivit klokare med åren. Stolt över mig själv.

Istället blev det ett besök på fightbox i förmiddags. Kul, svettigt och effektivt Teampass. Skulle kört med två tjejer, men kände mig inte välkommen och bytte därför  grupp till två grabbar. Vilket team vi var! Kör bäst med killar. Inga avundsjuka blickar. Bara äkta kämparglöd och kärlek. Kände mig okrossbar och riktigt stark. Skön känsla.Avslutade med lite båltabata!

Kanon avslut på veckan!