Fördel eller nackdel. Ett osynligt funktionshinder som de senaste åren blivit poppis på tapeten. De som inte lever med NPF tror att det är en fördel. Vi som har diagnosen och de som lever med en NPF person vet att det inte alltid är en dans på rosor. För mig är det en fördel eftersom jag äntligen accepterar mig själv och förstår varför jag är som jag är. Det negativa är att det är svårt för andra människor att förstå en, samt de hinder och begränsningar som andra inte lever med. Det kan vara känslor, intryck, lukter och ljud som jag reagerar på, men som andra knappt märker. Jag har lärt mig leva det och är stolt för den jag är. Jag brottas fortfarande med att jag inte är som andra, men det blir bättre för varje dag.

Idag är jag starkare än någonsin. Jag har äntligen börjat tänka på mig själv, och inte alltid på alla andra. Nu är jag i centrum. Många kan nog tycka det låter själviskt. Att jag är ett ”ego” men då får dem tycka det. För jag har blivit trampad på allt för länge och levt för andra. Inte för mig själv. Nu är det ombytta roller. Idag lever jag för min egen skull och mina behov. Till min hjälp har jag mig själv och min älskade Texas. Tillsammans är vi oövervinnerliga. Stolt och stark på riktigt!

Tre dagar på fightbox. HIT, Discopump och Boxning. Så inleddes första delen av Starkamalins vecka. Därefter blev det ett eget komponerat cykelpass, och styrka för överkroppen. Avslutade veckan på bästa sätt med lördagscykling med bästa Fredrik och söndagscykling för bästa Reneé på Sats stadion. Självklart lite hemma yinyoga på det.  En gott och blandat vecka med det bästa av världar.

Stolt och Stark!

Inga förväntningar. Inga krav. Det är oftast då det blir som bäst. Precis som i förmiddags på Sats Sofo. Fick köra min älskade bänkpress på Sats ända riktiga bänk. Kände mig strakare än förväntat. Glest med  folk. Och det bästa av allt, kände mig lugn, stark och oövervinnerlig.  Blev ett riktigt bra överkroppspass med fem övningar ala 100 reps.  Skön känsla att inleda valborgsmässoafton på. Stolt och stark!

Dagarna sveper förbi. Vet inte riktigt hur. Men på något sätt rusar tiden iväg. Längtan efter något mer finns alltid där. Det har alltid funnits. Drömmen om en framtid utan krav, måsten och restriktioner. Frågetecken börjar suddas ut på vad jag vill bli. Dock är det en lång resa till slutmålet. Vägen ser ljusare ut och att jag äntligen börjar känna vad jag verkligen vill, gör det lättare att kämpa. Det kommer kosta blod, svett och tårar. Jag kommer behöva stöd. Det kommer vara tufft. Men jag vet att jag klarar det. För ett pannben likt mitt, finns inte. Till redskap förutom en vilja av stål har jag Texas och träningen.  Det gör att jag fortsätter kämpa.  Äntligen ska jag få göra det jag vill!

Sliten i kropp. Pigg i knopp. Det är en bra sammanfattning på Starkamalins status. Ett par veckor utan någon direkt total vila. Nyckeln till att det funkat är variation och lyssnat på kroppens signaler och utgått därifrån. En del dagar hårdare pass, andra lättare. Huvudsaken är att jag haft roligt, lärt mig något och ser fram emot nästa gång. I går blev det boxning.  I förmiddags blev det ett roligt HIT pass med ny instruktör på bästa Fightbox. Börjar känna ett sug av att coacha igen. Och då klasser likt de som erbjuds på Fightbox.

 Dagarna har rullat på, men snart väntar några dagars återhämtning utan träning. Det behöver jag för att utvecklas och må bra.

Stolt och stark!

Pusselbitar börjar falla på plats. Fortfarande är det många som är vilse, men det känns som det är på rätt väg. Äntligen! Någonstans inom mig har det alltid funnits, och nu börjar det leta sig upp i ljuset. Mina största intressen och passion, pusslas ihop.  Frågetecken suddas ut. Känner mig lättad, inspirerad och nyfiken. Ser fram emot vad denna resa kommer att leda. Nu har jag något att se fram emot.

Dock har träningen med min PT pausats. En viktig del, som bidragit med både fysika och psykisk framgång och utveckling. Förstår att det inte är ekonomiskt möjligt i dagsläget, men jag saknar det otroligt mycket. Nu gäller det att vara stark och ha tålamod. Jag kommer att fortsätta den resan. Inte nu, men snart. Ser fram emot framtiden.

Stolt och stark!

Påsk. Vad hände? Tiden bara rusar iväg. Känns som igår det var sist och nu är påsken 2021 snart ett minne blått. Men det är fortfarande flera timmar kvar.

Den här veckan har blandats med cykel, boxning och styrka. Det bästa av världar. Idag blev det cykelintervall på Sats stadion. Andra dagen på raken. Två grymma, riktigt tuffa pass. Helt olika, men ändå fick Starkamalin ut max av dem. Stolt över min vecka!

Stolt och stark!

Ännu en gång har starkamalin fått sätta sig på cykeln. Frustrerad, men tacksam att det är den aktivitet som inte gör ont. Jag har varit här för, och kommer med all säkerhet hamna på sadeln igen.  Den här gången med större motivation och hunger. Jag måste till och med erkänna att jag saknat pulsen som cyklingen ger. Stannar gärna i sadeln ett tag till. Min trygghet, dit jag återvänder när annan aktivitet hindrar. Här känner jag mig trygg, stolt och stark. I förmiddags blev det långa och korta intervaller på Sats Sofo. I går blev det ett kärt återseende på bästa Renées klass på Sats Stadion. Vårt lilla cykelgäng var åter samlat. Som jag saknat det. I helgen kör vi igen. Känner mig hoppfull och hungrig på framtiden.

 Starkare än någonsin!